måndag 26 november 2018

Mäta längd, med feedback


Vi har under några veckor arbetat med mätning i fyrorna på Rosengårdsskolan. Vi startade med att bekanta oss med enheterna och att tillverka egna meter-remsor och gjorde detsamma med decimeter, centimeter och millimeter. Vi letade upp bra sätt att visa meter, decimeter, centimeter och millimeter på våra kroppar. Det hjälper minnet att ha kroppsreferenser.



Vår lektionsstruktur är välkänd för alla som går på/har gått på eller har haft något att göra med Rosengårdsskolan. Jag vill ändå här passa på att betona vilket kraftfullt verktyg den är när det gäller att skapa en synlig röd tråd, för eleverna, i ett arbetsområde. Varje gång en ny lektion börjar har vi en tillbakablick som knyter åter till förra lektionens mål. En tydlig koppling alltså till vad vi gjorde senast. Efter tillbakablicken presenteras den nya lektionens mål och så arbetar vi. I slutet av lektionen en exit ticket som utvärderar lärandet kring dagens lektionsmål. Knyter ihop säcken alltså. Och så startar det om på nästa lektion med en tillbakablick...


Vi pratade om hur man gör när man mäter och tittade på hur olika linjaler ser ut i kanten. Vissa börjar med noll och andra börjar med en bit ingenting. Man måste använda dem på olika sätt.


Vi tränade MYCKET på att mäta sträckor med linjal. I slutet av lektionen alltid en enskild uppgift, och så fortsatt träning i NOMP. När jag tittade igenom de enskilda uppgifterna såg jag att många behövde träna på samma saker, tex att rita noga, att mäta noga, att sätta ut enhet, att använda RÄTT enhet och att läsa instruktionen noga. Det fick bli en extrainsatt feedback-lektion.


Vi gick tillsammans igenom vad jag sett, punkt för punkt, tillsammans med elevexempel. Detta mynnade ut i en liten checklista som eleverna kunde ha som stödstruktur när de skulle gå igenom sin gamla uppgift och i arbetet med nya uppgifter.



Eleverna fick tillbaka den gamla arbetsuppgiften och fick gå igenom den tillsammans med checklistan. Sedan fick de en ny, liknande uppgift och nu blev resultatet märkbart bättre.



På nästa lektion fick eleverna ut arbetsuppgiften från förra lektionen och delades in i par. Det var dags för kamratrespons. Att ge kamratrespons är inte enkelt. Man vill gärna vara "snäll" och säga att allt är bra men det leder ju inte till en högre måluppfyllelse. Diskussionen fördes samtidigt i andra ämnen så vi kopplade på och bestämde att vi skulle ge varandra bra respons med hjälp av checklistan så att hela klassen utvecklades.



Fint att se hur viktigt det var för eleverna att hjälpa varandra så att lösningarna blev bättre.

Text och bild: Anna Duncanson

måndag 12 november 2018

Arket runt!

Lektionsstruktur 

Tänk vad tiden går, nu har mer än halva höstterminen gått och våra fyror börjar landa med oss pedagoger och varandra. I fredags på so lektionen fick båda klasserna som tillbakablick, där vi går igenom vad vi lärde oss förra lektionen,  göra arket runt som är en övning från boken Kooperativt lärande av Kagan och Stenlev. Övningen gör vi för att skapa interaktion mellan eleverna samt delaktighet i undervisningen. Jag får även syn på vad vi tillsammans i årskursen kan inom ett visst ämne och vad vi behöver utveckla det vill säga vad jag behöver undervisa mer om eller på ett annat sätt för att fler elever ska förstå.

Classroomscreen

Men hur går då övningen till? Jo, eleverna fick frågan, vad kan du om vikingatiden? Sedan fick de under sju minuter skriva ner vad de kunde. De elever som inte kan skriva så bra eller inte kan skriva på svenska fick lov att rita eller skriva på sitt modersmål. Gemensamt kom vi också fram till punkter vad man skulle kunna berätta om. Classroomscreen som ni ser här ovan är ett mycket bra hjälpmedel både för att ta tiden med men också för att eleverna ska ha tillgång till den stödstruktur vi tillsammans har gjort.

När sju minuter hade gått skulle eleverna avsluta meningen och lägga ner pennan, just detta momentet var mycket svårt 😀, de flesta eleverna ville bara skriva lite, lite till. Jag samlade in elevernas egna papper, trots protester. Därefter fick eleverna en klasskamrats papper. Uppgiften var nu att läsa vad klasskompisen skrivit, lära sig av det och fortsätta att skriva ner sin egen kunskap om vikingatiden. Vi bytte papper sammanlagt tre gånger.

Våra texter, kan man inte skriva ner allt man kan, kan man ändå delta, 


Själva genomförandet av uppgiften gick bra, alla elever var mycket aktiva men jag ser tydligt att vi behöver träna på att lära oss av varandra, vilket inte är så konstigt eftersom klasserna är nya och vi har bara gått tillsammans under denna termin. Jag skulle också varit mycket tydligare när jag gick igenom uppgiften och vad själva syftet med uppgiften var. Jag fick i allafall syn på vad klasserna kan om vikingatiden, vilket är väldigt mycket även om det skilde sig åt lite mellan klasserna. Denna en klassen kunde väldigt mycket om vikingarnas religion medan den andra klassen kunde mycket om vikingarna resor och byteshandel. När vi pratade om uppgiften efteråt gladde det mig att höra elever som reflekterade över vad de behöver lära sig mer om som de just nu inte kan.

Text och bild: Sofie Nilsson 



Vi bygger stambråk

Vi startade lektionen med att titta på några bilder på vad vi gjorde sist. Vi byggde figurer som skulle visa olika bråk. Här ser vi a...