Vi bygger stambråk

Vi startade lektionen med att titta på några bilder på vad vi gjorde sist. Vi byggde figurer som skulle visa olika bråk.

Här ser vi andredelar på de två första bilderna och åttondelar på den tredje bilden. Idag ville jag att eleverna skulle få syn på stambråken. Min förhoppning var också att vi i slutet av nästa lektion skulle kunna visa på hur bråken förändras när nämnaren blir större.

Uppgifter och instruktioner fanns i Google Classroom...

... och på tavlan.

Återigen många viktiga samtal.

Visar båda att den blå är en tredjedel?

Att dokumentera är viktigt av flera olika anledningar: Vi tränar skriftlig kommunikation, vi lär oss att skapa struktur i våra redovisningar. När vi ritar och skriver om något vi gjort finns det goda chanser för att vi får en djupare förståelse.

Det var ganska många förmågor som tränades på detta pass. Att följa instruktioner behöver våra fyror få träna mycket på. Dubbel utmaning när det fanns olika instruktioner på två ställen. Med mycket muntligt stöd gick det fint.

Vi tränade också på att dra nytta av att linjalen är rak och av att pappret är rutat. Vi ritar PÅ linjerna, inte mellan. Rutorna hjälper oss att säkerställa att alla bråkdelar blir lika stora.

Eleverna får fortsätta med sina byggen och dokumentationer nästa gång. Då ska vi även ta hjälp av det digitala verktyget Fractions.

Text och bild: Anna Duncanson

Arket runt!

Lektionsstruktur 

Tänk vad tiden går, nu har mer än halva höstterminen gått och våra fyror börjar landa med oss pedagoger och varandra. I fredags på so lektionen fick båda klasserna som tillbakablick, där vi går igenom vad vi lärde oss förra lektionen,  göra arket runt som är en övning från boken Kooperativt lärande av Kagan och Stenlev. Övningen gör vi för att skapa interaktion mellan eleverna samt delaktighet i undervisningen. Jag får även syn på vad vi tillsammans i årskursen kan inom ett visst ämne och vad vi behöver utveckla det vill säga vad jag behöver undervisa mer om eller på ett annat sätt för att fler elever ska förstå.

Classroomscreen

Men hur går då övningen till? Jo, eleverna fick frågan, vad kan du om vikingatiden? Sedan fick de under sju minuter skriva ner vad de kunde. De elever som inte kan skriva så bra eller inte kan skriva på svenska fick lov att rita eller skriva på sitt modersmål. Gemensamt kom vi också fram till punkter vad man skulle kunna berätta om. Classroomscreen som ni ser här ovan är ett mycket bra hjälpmedel både för att ta tiden med men också för att eleverna ska ha tillgång till den stödstruktur vi tillsammans har gjort.

När sju minuter hade gått skulle eleverna avsluta meningen och lägga ner pennan, just detta momentet var mycket svårt 😀, de flesta eleverna ville bara skriva lite, lite till. Jag samlade in elevernas egna papper, trots protester. Därefter fick eleverna en klasskamrats papper. Uppgiften var nu att läsa vad klasskompisen skrivit, lära sig av det och fortsätta att skriva ner sin egen kunskap om vikingatiden. Vi bytte papper sammanlagt tre gånger.

Våra texter, kan man inte skriva ner allt man kan, kan man ändå delta, 

Själva genomförandet av uppgiften gick bra, alla elever var mycket aktiva men jag ser tydligt att vi behöver träna på att lära oss av varandra, vilket inte är så konstigt eftersom klasserna är nya och vi har bara gått tillsammans under denna termin. Jag skulle också varit mycket tydligare när jag gick igenom uppgiften och vad själva syftet med uppgiften var. Jag fick i allafall syn på vad klasserna kan om vikingatiden, vilket är väldigt mycket även om det skilde sig åt lite mellan klasserna. Denna en klassen kunde väldigt mycket om vikingarnas religion medan den andra klassen kunde mycket om vikingarna resor och byteshandel. När vi pratade om uppgiften efteråt gladde det mig att höra elever som reflekterade över vad de behöver lära sig mer om som de just nu inte kan.

Text och bild: Sofie Nilsson 

Ute-matte i det fina vädret

Idag var några elever på äventyr med vår idrottslärare så jag fick hoppa in och ta lektionen när vår ena klass skulle haft idrott. Det härliga höstvädret var oemotståndligt så vi kombinerade rörelse och matte i en ute-mattelektion.

Vi startade dock i klassrummet. Instruktioner tas enklast och bäst emot inne. 

Denna vecka har vi påbörjat ett nytt arbetsområde, "Talen upp till 10000". Det berättar jag mer om en annan dag. Idag kändes som en perfekt dag för repetition. Jag upplever ofta i matten att kunskaperna fort faller i glömska. Alltså är det superviktigt att repetera allt vi gjort med täta mellanrum.

Vi kopplade tillbaka till arbetet med att uttrycka multiplikation på olika sätt. I samtalet hamnade snabbt i att vi förstår på olika sätt. Någon sa att hen förstår bäst när hen ser en bild och någon annan tyckte bäst om att lösa en uppgift med praktiskt material.

Vi gjorde grupper, gick igenom hur uppgiften skulle göras och...

... hämtade de saker vi behövde. Det praktiska materialet skulle vi hitta på skolgården och i området runt skolan.

Varje grupp fick ett multiplikations-uttryck. Den första uppgiften var att illustrera den med praktiskt material hämtat från naturen.

 - Är detta 4 multiplicerat med 5 eller 5 multiplicerat med 4?

Sedan fotograferades praktiskt material tillsammans med uttrycket. Därpå hade varje grupp i uppgift att hitta på en räknehändelse som passade till uttrycket.

Vi avslutade inne med att alla grupper redovisade sina representationer. 

Idag fick jag syn på några nya kombinationer av elever där samarbetet fungerade utmärkt. 

En annan sak jag tänkt på flera gånger är att det kanske inte är så tidseffektivt med en lektion som denna. Idag såg jag dock att det finns flera vinster med att variera genom att i alla fall då och då lägga in ett pass som detta. En sak som var påtaglig var lusten och engagemanget för uppgiften. Samtalen i grupperna var viktiga och höll hög kvalitet. I mer en än grupp resonerades det till exempel om skillnaden mellan 3 ∙ 5 och 5 ∙ 3.

Det kan nog bli fler utelektioner framöver. Variationens betydelse ska inte underskattas.

Text och bild: Anna Duncanson