Argumenterande text

Terminen startade som ni läst i tidigare inlägg med att vi arbetade med demokrati och diktatur i samhällskunskap och vad kunde väl då passa bättre än att vi samtidigt arbetade med just argumentation, både muntligt och skriftligt.

På vår skola följer vi Rosengårdsmodellen och i den står det att vi ska arbeta enligt cirkelmodellen, en modell som handlar om att synliggöra olika texttypers syfte, struktur och språkliga drag.

Bild skapad och lånad av skollogoped Mia Moberg. 

Eftersom texttypen var ny för eleverna ägnade vi mycket tid åt att bygga upp kunskap om ämnet. Vi gjorde olika övningar där eleverna bland annat fick öva sig i att säga vad de tycker och tänker.

I fas två gick vi igenom strukturen och de språkliga dragen i en argumenterande text, denna del gick väldigt lätt och det märks tydligt att eleverna är vana vid att arbeta på detta sätt och med olika typer av texter. Under denna fas tittade vi på andra elevers argumenterande texter och då använde vi våra gamla elevers texter som vi har sparat på en blogg. Att titta på andra elevers texter, dessutom elever som våra nuvarande elever känner och ser upp till visade sig vara mycket bra för att öka motivationen hos våra fyror, För visst vill man lära sig att skriva lika bra texter som personer man ser upp till har gjort när de gick i årskurs fyra.

Motiverande att läsa andra elevers texter. 

När vi kom till fas tre är det dags att skriva en gemensam text, blev jag lite fundersam över hur vi skulle genomföra detta moment. Med tanke på att det är stora klasser vi undervisar i, funderade jag på hur jag skulle få alla elever delaktiga i detta moment. Under diskussion med kollegorna i arbetslaget kom jag fram till att jag skulle prova något nytt. I stället för att jag skulle stå framme vid tavlan och eleverna en och en skulle föreslå meningar och formuleringar som jag sedan skulle skriva ner valde jag att ge eleverna en del av texten. Eleverna fick sedan i par skriva ner sina bästa argument som de skulle använda för att övertyga vår rektor om att de skulle få ta hem sina datorer. Argumenten skrevs in i google classroom i det som kallas fråga och på så sätt fick vi snabbt upp alla alternativ på tavlan. Därefter valde vi tillsammans vilka argument vi skulle ha i vår gemensamma text och vi fick också möjlighet att diskutera vilka kvalitet de olika argumenten hade. 

Fas tre, skrivande i par och sedan gemensamt i helklass. 

I tisdags var det dags för eleverna att visa sina kunskaper och skriva sina egna texter. De fick fyra olika förslag att skriva om. De elever som fortfarande kände sig osäkra på strukturen och språket använde sig av våra stödstrukturer som kan vara sköna att hålla sig till första gången man skriver en ny texttyp.  Eleverna satte glatt igång att skriva och skriva men när några kom fram efter fem minuter och sa att de var färdiga fick vi tillsammans stanna upp och läsa några fler gamla elevexempel för att fundera på om vi kunde utveckla och förbättra våra texter lite till. Alla elever insåg då snabbt att färdiga var de inte riktigt ännu. Nu i efterhand kan jag nog konstatera att vi skulle läst ännu fler elevtexter i fas två för att få förebilder och inspiration. Men det är en lärdom jag tar med mig till nästa texttyp. 

När alla var färdiga med sina egna texter gick vi igenom vad kamratrespons är, varför vi gör det och hur vi ska tänka när vi ger varandra respons. Vi tittade på ännu ett elevexempel och utifrån två stjärnor och en önskan gav vi texten respons. Jag tyckte att eleverna var med och de berättade att de arbetat mycket med kamratrespons så detta var inget nytt. Men det jag glömde gå igenom var den tekniska delen, hur man delar en texten med en kompis och var man sedan hittar den delade texten. Ett smärre kaos utbröt innan alla hade fått rätt på delningarna och hur man sedan n kommenterar varandras texter. Tur jag får en ny chans att göra om denna lektion i 4b redan på måndag, då vet jag vad jag ska gå igenom för att uppgiften ska fungerar ännu bättre.

Vi kommenterar varandras texter för att vi ska utvecklas. 

Nästa vecka är texterna helt färdiga efter både respons från kompisen och från mig och då är det många elever som vill publicera sina texter här på bloggen.

Trevlig helg till alla läsare! 

Vad är multiplikation?

Välkomna in i matematik-klassrummet hos fyrorna på Rosengårdsskolan. Denna vecka har vi arbetat hårt med begreppet multiplikation. Vad är egentligen multiplikation? Innan vi ger oss på färdighetsträning och automatisering av tabellerna är det otroligt viktigt att förståelsen finns. Vi har arbetat med att växla mellan olika uttrycksformer.

Vi har hittat på räknehändelser till uttryck. Vi har kopplat ihop uttryck och bild. När vi haft en räknehändelse har vi tränat på att uttrycka den som en bild eller som ett uttryck. Vi har undersökt multiplikation som upprepad addition och även hittat multiplikationen i en chokladkaka. Mycket av detta arbete har skett gemensamt eftersom det är ett nytt arbetsområde och vi lär bra tillsammans. Dessutom blir det i samtalen tydligt vilka elever jag behöver ägna mer tid för att de ska äga begreppen.

Idag var det dags att prova vingarna lite och se vad undervisningen resulterat i.

Lyxigt nog fanns det en lärarstudent hos oss och hon kunde ta med sig några få elever till ett annat rum. De kunde där arbeta i ett lugnare tempo och få mycket vuxenstöd. 

Alla fick ut räknehändelser, multiplikationsuttryck och bilder. Klippa, klippa, klippa...

Rita en ruta i räknehäftet, använda linjal. Leta upp bild, uttryck och räknehändelse som passade ihop matematiskt och så klistra in...

... och så en gång till med nya bilder.

Denna övning gick jättebra. Uppskattad av eleverna och den var nog lagom svår för de flesta. Själv har jag reflekterat lite i veckan över hur situationsbunden kunskapen verkar vara när den är ny. De gånger jag ställt frågor på ett nytt sätt eller ändrat på mitt sätt att uttrycka mig så har det skapat oro. 

Note to self... försöka variera mig så mycket det bara går. Det ger eleverna en vana vid olika uppgiftstyper och en större tilltro till sin förmåga.

Vårt första arbetsområde i samhällskunskap!

Under våra första veckor tillsammans  i årskurs fyra har vi som många andra elever i vårt avlånga land haft ett arbetsområde i so som har handlat om hur det är att leva i en demokrati respektive i en diktatur. Vi har diskuterat vem som har mest makt i Sverige, hur ett val går till och hur man kan vara med och påverka i samhället. Arbetsområdet har känts ganska abstrakt och den undervisning jag planerade från början har förändrats under arbetets gång för att passa just denna elevgrupp.

Det var först under förra veckan som jag kände att jag och eleverna började hitta varandra och som jag såg en motivation och glädje på mina so lektioner. Många pedagoger diskuterar fram och tillbaka om lärandematrisers vara eller inte, jag personligen använder gärna matriser eftersom jag ser att det väcker motivation och en stor förståelse för vad vi ska lära oss. När jag än en gång visade eleverna sina personliga matriser såg jag glitter i ögonen och engagemang hos de allra flesta av våra 53 elever. Våra matriser förändrar och utvecklar vi i arbetslaget hela tiden och jag tycker fortfarande att det är svårt att skapa en bra matris. Men så är det i vårt yrke, det finns alltid mer vi kan lära oss och förbättra.

För att göra arbetet mer konkret har vi arbetat med symboler och bilder, där vi bland annat har tränat på att para ihop partinamn, partisymbol och partiledare. En annan del av undervisningen i samhällskunskap som eleverna gillat har varit att spela Kahoot, ett frågespel som uppskattats mycket och som gett ett stort lärande.

Parallellt med arbetet om demokrati har vi i svenska som andraspråk arbetat med argumenterande text. Hur gör man när man vill påverka? Kan man lägga sig ner på golvet och skrika eller finns det mer effektiva sätt att få igenom vad man vill i skolan eller hemma? Det märks att våra fyror är vana skribenter och redan kan strukturen och syftet med ett flertal texttyper, vilket är en stor fördel för vårt fortsatta arbete. I morgon är vi redo för att ta oss an den sista delen i cirkelmodellen och skriva en egen argumenterande text. Kanske får jag lov att publicera någon av dessa texter här på bloggen, titta in igen på bloggen i slutet av veckan så får ni förhoppningsvis läsa några texter.

Text: Sofie Nilsson
Bild: Sofie Nilsson