Vi bygger stambråk

Vi startade lektionen med att titta på några bilder på vad vi gjorde sist. Vi byggde figurer som skulle visa olika bråk.

Här ser vi andredelar på de två första bilderna och åttondelar på den tredje bilden. Idag ville jag att eleverna skulle få syn på stambråken. Min förhoppning var också att vi i slutet av nästa lektion skulle kunna visa på hur bråken förändras när nämnaren blir större.

Uppgifter och instruktioner fanns i Google Classroom...

... och på tavlan.

Återigen många viktiga samtal.

Visar båda att den blå är en tredjedel?

Att dokumentera är viktigt av flera olika anledningar: Vi tränar skriftlig kommunikation, vi lär oss att skapa struktur i våra redovisningar. När vi ritar och skriver om något vi gjort finns det goda chanser för att vi får en djupare förståelse.

Det var ganska många förmågor som tränades på detta pass. Att följa instruktioner behöver våra fyror få träna mycket på. Dubbel utmaning när det fanns olika instruktioner på två ställen. Med mycket muntligt stöd gick det fint.

Vi tränade också på att dra nytta av att linjalen är rak och av att pappret är rutat. Vi ritar PÅ linjerna, inte mellan. Rutorna hjälper oss att säkerställa att alla bråkdelar blir lika stora.

Eleverna får fortsätta med sina byggen och dokumentationer nästa gång. Då ska vi även ta hjälp av det digitala verktyget Fractions.

Text och bild: Anna Duncanson

Sambandet mellan multiplikation och division

Det var ett tag sedan vi var aktiva här på bloggen. Det har hunnit hända mycket med våra fyror sedan sist. Vi har gått på jullov och kommit tillbaka. Vi har arbetat med våra elevledda utvecklingssamtal och vips så har nästan hela januari runnit iväg också. Just nu arbetar vi med ljud och hörsel i NO, världsreligionerna i SO, förmågan att göra jämförelser, kopplat till att skriva faktatexter i Sva, bråk i matematiken, och traditioner och högtider på engelskan. På idrott, musik, slöjd och på Elevens val, reser eleverna till Hogwarts i samarbete med mediateket och elevhälsan.Våra gemensamma IUP-mål för alla elever denna termin är att öka läshastighet och läsflyt. Detta är ett mål vi arbetar mot i alla ämnen och det gör ju möjligheterna att nå framgång, stora.

Idag har det har blivit dags att titta in på mattelektionen igen. Trots att vi är inne i arbetsområdet bråk just nu så avsätter vi fredagslektionerna till det fortsatta arbetet med att fördjupa förståelsen för de fyra räknesätten.

Dagens lektionsmål.

Idag ska vi utveckla förståelsen för sambandet mellan division och multiplikation. Vi går igenom dagens uppgiftstyp tillsammans. Uppgiften är att undersöka olika tal och hitta uttryck i multiplikation resp. division som är kopplade till varandra. Vi bygger med praktiskt material, ritar av och skriver uttrycken, i den ordningen. Efter genomgången är det dags att prova på egen hand. Bildstödet på ovanstående slide anger att det är dags för arbete, att man ska arbeta i par, skriva och rita på whiteboardtavlorna och arbeta med praktiskt material.

Jag vill att det ska vara en självklarhet för alla att använda praktiskt material. Vi delar upp klossarna på olika sätt och kan prova oss fram. Vi startar i det praktiska, ritar det vi ser och är sedan redo att använda symbolspråk. Denna arbetsgång använder jag så ofta det går.

När vi bestämt oss för en uppdelning ritar vi av den och tecknar uttryck med division och multiplikation. Vi pratar mycket om de två olika sätten att tänka när man dividerar. De flesta väljer att tänka som delningsdivision (hur många är det som ska dela?) men jag fortsätter att visa även innehållsdivision. Tänker att det är en fördel att förstå den varianten när man ska "tänka ut" lösningar på divisionsuppgifter man ännu inte automatiserat. "Hur många gånger "går" 10 i 20?"

Vi arbetar vidare med fler tal. Engagemanget är stort och jag hinner gå runt och ställa frågor och lyssna på elevernas samtal.

Att skapa struktur i dokumentationen är viktigt. Det kan i sin tur hjälpa till att strukturera upp tankarna.

Samtalen är otroligt viktiga. När vi sätter ord på matematiken och lyssnar till varandra kommer förståelsen...

... och ingen lämnas ensam med uppgiften att erövra kunskaperna.

Idag kom vi längre än jag vågat hoppas på. Det blir intressant att se nästa gång, hur det går när vi ska arbeta på egen hand, med liknande uppgifter.

Text och bild: Anna Duncanson

Mäta längd, med feedback

Vi har under några veckor arbetat med mätning i fyrorna på Rosengårdsskolan. Vi startade med att bekanta oss med enheterna och att tillverka egna meter-remsor och gjorde detsamma med decimeter, centimeter och millimeter. Vi letade upp bra sätt att visa meter, decimeter, centimeter och millimeter på våra kroppar. Det hjälper minnet att ha kroppsreferenser.

Vår lektionsstruktur är välkänd för alla som går på/har gått på eller har haft något att göra med Rosengårdsskolan. Jag vill ändå här passa på att betona vilket kraftfullt verktyg den är när det gäller att skapa en synlig röd tråd, för eleverna, i ett arbetsområde. Varje gång en ny lektion börjar har vi en tillbakablick som knyter åter till förra lektionens mål. En tydlig koppling alltså till vad vi gjorde senast. Efter tillbakablicken presenteras den nya lektionens mål och så arbetar vi. I slutet av lektionen en exit ticket som utvärderar lärandet kring dagens lektionsmål. Knyter ihop säcken alltså. Och så startar det om på nästa lektion med en tillbakablick...

Vi pratade om hur man gör när man mäter och tittade på hur olika linjaler ser ut i kanten. Vissa börjar med noll och andra börjar med en bit ingenting. Man måste använda dem på olika sätt.

Vi tränade MYCKET på att mäta sträckor med linjal. I slutet av lektionen alltid en enskild uppgift, och så fortsatt träning i NOMP. När jag tittade igenom de enskilda uppgifterna såg jag att många behövde träna på samma saker, tex att rita noga, att mäta noga, att sätta ut enhet, att använda RÄTT enhet och att läsa instruktionen noga. Det fick bli en extrainsatt feedback-lektion.

Vi gick tillsammans igenom vad jag sett, punkt för punkt, tillsammans med elevexempel. Detta mynnade ut i en liten checklista som eleverna kunde ha som stödstruktur när de skulle gå igenom sin gamla uppgift och i arbetet med nya uppgifter.

Eleverna fick tillbaka den gamla arbetsuppgiften och fick gå igenom den tillsammans med checklistan. Sedan fick de en ny, liknande uppgift och nu blev resultatet märkbart bättre.

På nästa lektion fick eleverna ut arbetsuppgiften från förra lektionen och delades in i par. Det var dags för kamratrespons. Att ge kamratrespons är inte enkelt. Man vill gärna vara "snäll" och säga att allt är bra men det leder ju inte till en högre måluppfyllelse. Diskussionen fördes samtidigt i andra ämnen så vi kopplade på och bestämde att vi skulle ge varandra bra respons med hjälp av checklistan så att hela klassen utvecklades.

Fint att se hur viktigt det var för eleverna att hjälpa varandra så att lösningarna blev bättre.

Text och bild: Anna Duncanson

Arket runt!

Lektionsstruktur 

Tänk vad tiden går, nu har mer än halva höstterminen gått och våra fyror börjar landa med oss pedagoger och varandra. I fredags på so lektionen fick båda klasserna som tillbakablick, där vi går igenom vad vi lärde oss förra lektionen,  göra arket runt som är en övning från boken Kooperativt lärande av Kagan och Stenlev. Övningen gör vi för att skapa interaktion mellan eleverna samt delaktighet i undervisningen. Jag får även syn på vad vi tillsammans i årskursen kan inom ett visst ämne och vad vi behöver utveckla det vill säga vad jag behöver undervisa mer om eller på ett annat sätt för att fler elever ska förstå.

Classroomscreen

Men hur går då övningen till? Jo, eleverna fick frågan, vad kan du om vikingatiden? Sedan fick de under sju minuter skriva ner vad de kunde. De elever som inte kan skriva så bra eller inte kan skriva på svenska fick lov att rita eller skriva på sitt modersmål. Gemensamt kom vi också fram till punkter vad man skulle kunna berätta om. Classroomscreen som ni ser här ovan är ett mycket bra hjälpmedel både för att ta tiden med men också för att eleverna ska ha tillgång till den stödstruktur vi tillsammans har gjort.

När sju minuter hade gått skulle eleverna avsluta meningen och lägga ner pennan, just detta momentet var mycket svårt 😀, de flesta eleverna ville bara skriva lite, lite till. Jag samlade in elevernas egna papper, trots protester. Därefter fick eleverna en klasskamrats papper. Uppgiften var nu att läsa vad klasskompisen skrivit, lära sig av det och fortsätta att skriva ner sin egen kunskap om vikingatiden. Vi bytte papper sammanlagt tre gånger.

Våra texter, kan man inte skriva ner allt man kan, kan man ändå delta, 

Själva genomförandet av uppgiften gick bra, alla elever var mycket aktiva men jag ser tydligt att vi behöver träna på att lära oss av varandra, vilket inte är så konstigt eftersom klasserna är nya och vi har bara gått tillsammans under denna termin. Jag skulle också varit mycket tydligare när jag gick igenom uppgiften och vad själva syftet med uppgiften var. Jag fick i allafall syn på vad klasserna kan om vikingatiden, vilket är väldigt mycket även om det skilde sig åt lite mellan klasserna. Denna en klassen kunde väldigt mycket om vikingarnas religion medan den andra klassen kunde mycket om vikingarna resor och byteshandel. När vi pratade om uppgiften efteråt gladde det mig att höra elever som reflekterade över vad de behöver lära sig mer om som de just nu inte kan.

Text och bild: Sofie Nilsson 

Ute-matte i det fina vädret

Idag var några elever på äventyr med vår idrottslärare så jag fick hoppa in och ta lektionen när vår ena klass skulle haft idrott. Det härliga höstvädret var oemotståndligt så vi kombinerade rörelse och matte i en ute-mattelektion.

Vi startade dock i klassrummet. Instruktioner tas enklast och bäst emot inne. 

Denna vecka har vi påbörjat ett nytt arbetsområde, "Talen upp till 10000". Det berättar jag mer om en annan dag. Idag kändes som en perfekt dag för repetition. Jag upplever ofta i matten att kunskaperna fort faller i glömska. Alltså är det superviktigt att repetera allt vi gjort med täta mellanrum.

Vi kopplade tillbaka till arbetet med att uttrycka multiplikation på olika sätt. I samtalet hamnade snabbt i att vi förstår på olika sätt. Någon sa att hen förstår bäst när hen ser en bild och någon annan tyckte bäst om att lösa en uppgift med praktiskt material.

Vi gjorde grupper, gick igenom hur uppgiften skulle göras och...

... hämtade de saker vi behövde. Det praktiska materialet skulle vi hitta på skolgården och i området runt skolan.

Varje grupp fick ett multiplikations-uttryck. Den första uppgiften var att illustrera den med praktiskt material hämtat från naturen.

 - Är detta 4 multiplicerat med 5 eller 5 multiplicerat med 4?

Sedan fotograferades praktiskt material tillsammans med uttrycket. Därpå hade varje grupp i uppgift att hitta på en räknehändelse som passade till uttrycket.

Vi avslutade inne med att alla grupper redovisade sina representationer. 

Idag fick jag syn på några nya kombinationer av elever där samarbetet fungerade utmärkt. 

En annan sak jag tänkt på flera gånger är att det kanske inte är så tidseffektivt med en lektion som denna. Idag såg jag dock att det finns flera vinster med att variera genom att i alla fall då och då lägga in ett pass som detta. En sak som var påtaglig var lusten och engagemanget för uppgiften. Samtalen i grupperna var viktiga och höll hög kvalitet. I mer en än grupp resonerades det till exempel om skillnaden mellan 3 ∙ 5 och 5 ∙ 3.

Det kan nog bli fler utelektioner framöver. Variationens betydelse ska inte underskattas.

Text och bild: Anna Duncanson

Tanketavlan för förståelse

Välkomna tillbaka in i matte-klassrummet hos fyrorna på Rosengårdsskolan. Arbetet med att uttrycka räknehändelser på olika sätt har fortsatt och i detta inlägg använder vi oss av tanketavlan. 

Vi fortsatte att fundera över hur man kan uttrycka räknehändelser med de fyra räknesätten med praktiskt material.

Hur kan man dela upp om man inte är säker från början?

En bild av division. Kakor i påsar.

Här delar vi lika.

Barn som delar på bullar på Kanelbullens dag.

Idag arbetade vi med tanketavlan. Jag har medvetet lagt mycket tid på att skapa en förståelse av vad de olika räknesätten verkligen innebär. Om och om igen har vi kopplat ord (räknehändelser eller bara förklara vad det är vi gör), till bild, till matematiskt uttryck och till att visa med praktiskt material. 

Här fick eleverna ett uttryck och skulle fylla på med resten.

I nästa uppgift utgick vi ifrån bilden.

Efter lite träning var eleverna redo att i par hitta på ett eget exempel med alla fyra uttryckssätt.

Jag har aldrig förut arbetat så medvetet med denna fas utan alltför snabbt skyndat till automatisering, tyvärr kanske utan förståelse hos många. 

Tanketavlan är ett bra sätt att samla flera olika uttryckssätt. Det hjälper eleverna att göra kopplingarna och få upp ögonen för att det faktiskt är exakt samma sak vi gör fast på fyra olika sätt.

Samtalen eleverna emellan är viktiga. Vi lär tillsammans och förståelsen växer fram successivt.

I dagens exit ticket fick eleverna en bild och välja två uttrycksformer som visade samma divisionshändelse. Exit ticket på whiteboard-tavlorna ger mig snabb återkoppling på var gruppen befinner sig. Denna exit ticket talade om för mig att vi var redo att flytta vidare till att lösa textuppgifter. 

Text och bild: Anna Duncanson